portugalnollnioganget

Fyra förväntansfulla löpare sladdade in på parkeringen vid målet för förmiddagens träning. Sprint i den lilla strandstaden Pria de Tocha. Banan mätte 3,1 km.


Eftersom alla var laddade upp över öronen behövdes en rättvis startlottning, stenkastning. Lill Micke vann och startade sist med Johan närmast framför, sedan Cribba och Leif först.



Banan bjöd inte på några större orienteringstekniska utmaningar. Mestadels full gas och rakt på. Efter sträcktidsanalys kunde vi konstatera att Micke var stark men att Crister inte bara snackade när han utsåg sig själv som solklar favorit på morgonen.

Resultat Sprint
Crister Nygren Leksands OK           13.45
Mikael Kristensson Leksands OK  13.53
Leif Bader Leksands OK                   14.48
Johan Nordlund Leksands OK         15.16        




Efter racet löpte vi några km på sandstranden. Kraftfulla vågor slog hårt mot strandens ljusbruna sand. Vi konstaterade, tacksamt, att de friska havsvindarna lindrar den ihärdigt brännande solen.

När vi anlände till hotellet igen hade våra norska vänner åkt hemåt. De hade lämnat lite mat, vatten och pingisbollar utanför vår dörr. Snällt! När vi såg att städerskorna var i färd med att städa rummen upptäckte vi den riktiga guldgruvan. Vin, sylt, pasta, kaffe, mjölk, mm, mm.
Vi tackar allra ödmjukast våra norska grannar från NTNUI. (vi behöver antagligen inte handla mer denna vecka..)
Lunchen bestod av pasta med två olika pastasåser. Leffes vego-tomat-basilika-lök-sås och Johans skink-basilika-choritzo-sås. Båda måste anses ha blivit stora succéer.
 

En annan stor händelse på fm var att Micke har skaffat ny plånbok. Han har kasserat sin gamla stora matkasse för att gå ner en storlek.
-Jag tycker att plast är det bästa materialet, säger han nöjt. Jag har provat andra mer traditionella sett att förvara pengar och värdesaker men inget slår en riktig plastpåse. På frågan varför han skrotade sin gamla påse svarar han: -Det kom sportdryck i botten och det blev så kladdigt. Vi är alla glada för Mickes skull.